Olika Typer av kryptovalutor

Kryptovalutor är inte en homogen grupp – det finns många olika typer av digitala tillgångar med varierande syften och tekniska mekanismer. Från klassiska proof-of-work-mynt som Bitcoin till centralbanksutfärdade digitala valutor, har varje kategori unika egenskaper. I den här artikeln går vi igenom olika typer av kryptovalutor, inklusive proof-of-work, proof-of-stake, stablecoins, utility tokens, governance tokens och CBDC. Vi förklarar hur de fungerar, och ger exempel och jämför vad som skiljer dem åt.

Proof-of-Work (PoW) kryptovalutor

Proof-of-Work, ofta förkortat PoW, är den ursprungliga konsensusmekanismen som introducerades med Bitcoin. I ett PoW-nätverk tävlar noder (kallade mining-noder eller “gruvarbetare”) om att lösa komplexa matematiska pussel för att verifiera transaktioner och skapa nya block på blockkedjan. Den första som löser pusslet får rätten att lägga till nästa block och belönas med nya mynt – en process som kallas mining (brytning av kryptovaluta). PoW gör det dyrt att fuska eftersom lösningen kräver betydande datorkraft och energi, vilket bidrar till nätverkets säkerhet.

Exempel: Bitcoin (BTC) är det mest kända exemplet på en PoW-kryptovaluta. Även Litecoin (LTC), Dogecoin (DOGE) och Monero (XMR) använder PoW. Dessa nätverk förlitar sig på gruvdrift med specialiserad hårdvara för att upprätthålla konsensus.

Fördelar och nackdelar: PoW anses mycket säkert tack vare den enorma mängd datorkraft (s.k. hashpower) som krävs för att attackera stora nätverk som Bitcoin. Däremot har PoW kritiserats för sin höga energiförbrukning och långsammare transaktionshastighet. Till exempel kan Bitcoin hantera ett begränsat antal transaktioner per sekund, och elförbrukningen för Bitcoin-nätverket har jämförts med ett mindre lands energibehov. Detta har banat väg för alternativa konsensusmodeller som är mer energieffektiva.

Proof-of-Stake (PoS) kryptovalutor

Proof-of-Stake (PoS) är en nyare konsensusmekanism som blivit populär på grund av sina effektivitetsfördelar. Istället för att miners löser pussel, väljer PoS-nätverket ut validatorer som får skapa nästa block baserat på hur mycket av nätverkets kryptovaluta de har låst som insats (stake). Det är i praktiken ett lotteri där sannolikheten att bli vald beror på andelen tokens man stakat. Om en validator godkänner ogiltiga transaktioner kan deras insatta tokens bli förverkade, vilket motiverar ärligt beteende.

Exempel: Ethereum (ETH) övergick 2022 från PoW till PoS, vilket drastiskt minskade nätverkets energibehov. Andra välkända PoS-baserade kryptovalutor är Cardano (ADA), Solana (SOL), Polkadot (DOT) och Avalanche (AVAX). Dessa nätverk använder olika varianter av PoS men gemensamt är att de inte kräver energikrävande mining-hårdvara.

Fördelar och nackdelar: PoS är betydligt mer energieffektivt än PoW och kan ofta hantera fler transaktioner per sekund, vilket gör tekniken mer skalbar. Nackdelen är att PoS ibland kritiseras för att kunna leda till centralisering – de som redan äger många tokens får mer inflytande, vilket kan liknas vid att “de rika blir rikare”. Dock har många PoS-nätverk infört mekanismer för att motverka centralisering, och hittills har stora PoS-nätverk som Ethereum fungerat säkert och stabilt.

Stablecoins – Stabila kryptovalutor

Stablecoins är kryptovalutor som utformats för att behålla ett stabilt värde, oftast genom att knyta sitt pris till en fiatvaluta som USD eller EUR. Syftet med stablecoins är att kombinera det bästa av två världar: kryptovalutors snabbhet och gränslöshet med den traditionella valutans stabilitet. Ägarskapet av en stablecoin motsvarar i praktiken att hålla en digital dollar eller annan fiat-valuta.

Exempel: Tether (USDT) och USD Coin (USDC) är två av de största stablecoinen, båda peggade till amerikanska dollarn i förhållandet 1:1. Det finns också stablecoins peggade till andra tillgångar – till exempel kryptobaserade Dai (DAI) som garanteras av övervärderad kryptoreserv, samt experimentella algoritmiska stablecoins som TerraUSD (UST) (numera kollapsad) som litade på smarta kontrakt istället för full reserv.

Hur de fungerar:

• Fiat-kollateraliserade stablecoins: Varje utgiven stablecoin stöds av motsvarande värde i traditionell valuta reserverad på ett bankkonto. T.ex. ska varje USDT teoretiskt backas av $1 i reserv. Dessa litar på en central utgivare som sköter reserven.
• Krypto-kollateraliserade stablecoins: Kryptotillgångar (som Ether) pantas som säkerhet för att ge ut stablecoins. Oftast är säkerheten större än den utgivna mängden (överkolleteralisering) för att hantera prisfluktuationer.
• Algoritmiska stablecoins: Försöker upprätthålla peggen genom smarta kontrakt som justerar utbudet baserat på efterfrågan. Dessa saknar extern reserv och har visat sig mest riskabla – UST:s dramatiska värdefall 2022 är ett avskräckande exempel.

Stablecoins används flitigt på kryptomarknader för att parkera värde mellan investeringar utan att behöva gå via traditionella banker. De möjliggör också snabbare och billigare internationella överföringar jämfört med vanliga banklösningar.

Notera: Även om stablecoins är stabila i pris är de inga investeringsobjekt för värdeökning – man blir inte rik på att äga stablecoins, eftersom de endast speglar värdet på den underliggande fiatvalutan. Däremot är de ovärderliga för handel och DeFi-applikationer där stabilitet krävs.

Utility tokens – Nyttotokens

En utility token (på svenska ibland nyttotoken eller nyttokrypto) är en digital tillgång som ger innehavaren tillgång till en viss tjänst eller funktion i ett blockchain-ekosystem. Dessa tokens har ett praktiskt användningsområde inom sin plattform – de kan till exempel användas för att betala avgifter, köpa lagring eller ge tillgång till en decentraliserad applikation. Värdet på en utility token hänger samman med efterfrågan på tjänsten den ger tillgång till.

Exempel:

• BNB är en utility token för Binance-ekosystemet och används för att betala handelsavgifter på Binance-börsen (mot rabatt) samt för att driva BNB Smart Chain-nätverket.
• Filecoin (FIL) används för att köpa lagringsutrymme i Filecoins decentraliserade lagringsnätverk.
• Basic Attention Token (BAT) är en nyttotoken som används i webbläsaren Brave för att belöna användare och annonsörer inom dess annonsnätverk.

Utility tokens erhåller sitt värde från nyttan de erbjuder. Om plattformens popularitet ökar kan efterfrågan på token stiga och driva upp priset. Det är dock viktigt att förstå att en utility token inte primärt är avsedd som investering utan som bränsle i ett ekosystem. Många investerare spekulerar ändå i nyttotokens, vilket kan göra att deras pris fluktuerar med marknadssentiment utöver själva nyttan.

Governance tokens – Styrningstokens

Governance tokens är kryptotillgångar som ger innehavarna inflytande i beslutsfattandet kring ett decentraliserat projekt eller protokoll. Innehavare av en governance-token kan rösta om förslag gällande uppdateringar, parametrar och framtida inriktning för projektet. Detta möjliggör decentraliserad styrning (governance) där communityn av användare och investerare gemensamt bestämmer utvecklingen, oftast via en decentraliserad autonom organisation (DAO).

Exempel: Uniswap (UNI) är en governance-token som låter innehavarna rösta om ändringar i Uniswap-börsens protokoll, till exempel avgiftsstrukturer eller nya funktioner. Andra exempel är Maker (MKR), där MKR-ägare röstar om styrningen av stablecoinen DAI, samt Aave (AAVE) där innehavarna påverkar reglerna för utlåningsprotokollet.

En governance-token har sällan en annan funktion än just styrning (dock kan vissa även fungera som utility token parallellt). Värdet på governance-tokens är kopplat till marknadens förtroende för projektet de representerar – ju mer framgångsrikt och värdefullt projektet är, desto mer värdefull blir rösträtten i ekosystemet. Det är värt att notera att governance-tokens ger rösträtt men inte äganderätt; till skillnad från aktier ger de vanligtvis ingen utdelning eller direkt andel av vinster, utan deras värde kommer av den indirekta kontroll de ger över en potentiellt värdefull plattform.

CBDC – Central Bank Digital Currency

Central Bank Digital Currency (CBDC) eller centralbanksdigital valuta på svenska, är en digital form av ett lands fiatvaluta som utfärdas och garanteras av landets centralbank. Till skillnad från kryptovalutor som Bitcoin eller stablecoins som ges ut av privata företag, är en CBDC en direkt fordran på centralbanken – vilket innebär att den backas av statens kreditvärdighet, precis som kontanter.

Exempel: Flera länder har pilotprojekt för CBDC. Kina ligger långt framme med sin digitala yuan (e-CNY) som testats i stor skala. Europeiska centralbanken utreder en digital euro, och Sveriges Riksbank har experimenterat med e-kronan i ett pilotprojekt. Hittills (2025) har dock få CBDC lanserats skarpt för allmänheten. Bahamas “Sand Dollar” och Nigerias “eNaira” är exempel på lanserade CBDC i mindre ekonomier.

Egenskaper: En CBDC kan likna stablecoins genom att 1 digital krona = 1 fysisk krona i värde. Men tekniskt kan de utformas antingen på en blockchain-liknande infrastruktur eller som centraliserade databaser. De är inte decentraliserade i kryptovalutors mening – centralbanken har full kontroll. Fördelen är att stater kan erbjuda medborgarna ett säkert digitalt betalmedel, potentiellt öka finansiell inkludering och behålla kontrollen över penningpolitiken i en allt mer digital ekonomi. Kritiker påpekar dock risker kring övervakning och integritet, då staten kan spåra transaktioner om inte CBDC:er utformas med kontantanonymitet i åtanke.

Jämförelse av de olika kryptovalutorna

Olika typer av kryptovalutor fyller olika syften. Här är en kort sammanfattning som jämför dem:

• Konsensusmekanismer: PoW och PoS är metoder för att validera transaktioner på blockkedjor. PoW kräver fysisk datorkraft och energi, medan PoS baserar sig på innehav av tillgången. PoW är beprövat säkert men energitungt; PoS är snabbare och grönare men måste säkerställa decentralisering.
• Volatilitet: Vanliga kryptovalutor (som Bitcoin, Ether, etc.) fluktuerar i pris baserat på utbud/efterfrågan. Stablecoins däremot är utformade för att inte fluktuera nämnvärt i värde. CBDC:er är också stabila eftersom de motsvarar statlig fiatvaluta.
• Användningsområde: Utility tokens drivs av ett praktiskt användningsfall inom en tjänst eller plattform – deras värde speglar ekosystemets framgång. Governance tokens ger rösträtt i ett projekt men liten annan nytta. Båda kan ha värde för investerare ifall projektet växer, men de representerar olika typer av rättigheter (tillgång till tjänst vs inflytande).
• Grad av centralisering: Bitcoin, Ethereum och många altcoins är decentraliserade och oberoende av statsmakter. Stablecoins har en viss central aktör (utgivaren) som garant. CBDC är helt centraliserad under en statlig myndighet, vilket står i kontrast till kryptons ursprungliga idé om decentralisering.

Genom att förstå dessa skillnader kan du som investerare eller teknikentusiast fatta bättre beslut och se hur olika krypto passar olika behov. Kryptomarknaden växer ständigt och nya kategorier kan dyka upp – men fundamentalt handlar det om kombinationen av teknik (hur nätverket drivs) och syfte (vad tillgången används till).

Läs också: Om du är nyfiken på vilka Kryptovalutor att hålla koll på i 2025, klicka här.

Slutsats – en värld av digitala tillgångar

Kryptovalutor sträcker sig från Bitcoin som digitalt guld till innovativa tokens som representerar allt från lagringsutrymme till rösträtt i digitala organisationer. Genom att kategorisera dem i olika typer – konsensusmynt som PoW/PoS, stablecoins, nytto- och styrningstokens, samt statliga digitalvalutor – blir det tydligt att “krypto” inte är en enhetlig företeelse utan ett spektrum av innovationer. För den som vill navigera kryptovärlden är det klokt att lära sig om dessa skillnader.

Avslutningsvis, oavsett om du är intresserad av att köpa Bitcoin, använda en DeFi-plattform med en utility token eller bara växla till en stablecoin, är det viktigt att göra egen research och förstå vilken kategori av krypto du hanterar. Varje typ har sina unika risker och möjligheter.

Är du redo att själv utforska olika kryptovalutor? Registrera dig via vår affiliate-länk på MEXC: https://www.mexc.com/campaigns/Kryptokollen – där kan du köpa allt från Bitcoin till spännande altcoins och tack vare vår sign-up länk får du lägre avgifter, bonusar och kampanjer samtidigt som du stödjer KryptoKollen, och hjälper oss att fortsätta. Eller så kan du sa alla våra partners på våran partnersida, som du kam hitta här: https://kryptokollen.se/partners/

Resurser

https://www.britannica.com/money/digital-token-types
https://www.coingecko.com/learn/governance-vs-utility-token
https://blog.mexc.com/sv/stoyashie-kripotvalyuti-vo-chto-investirovat/
https://www.weforum.org/stories/2023/11/cbdcs-how-different-cryptocurrency-stablecoin
https://www.riksbank.se/en-gb/payments–cash/e-krona/technical-solution-for-the-e-krona-pilot/